REM-sömn och drömmar: vad som händer när du drömmer

Innehåll
REM-sömn är det sömnstadium då hjärnan är nästan lika aktiv som i vaket tillstånd och de flesta livliga drömmar uppstår. REM-perioderna kommer i slutet av varje sömncykel och blir längre mot morgonen. Under REM-sömnen är musklerna i armar och ben avstängda, så att du inte agerar ut dina drömmar.
Diagrammet ovan är en förenkling av en typisk natt, inte en mätning. Den första REM-perioden är kort, och de längsta kommer under de sista timmarna innan du vaknar.
Vad är REM-sömn?
REM står för rapid eye movement, snabba ögonrörelser. Under det här stadiet rör sig ögonen snabbt fram och tillbaka bakom de slutna ögonlocken. Forskarna Eugene Aserinsky och Nathaniel Kleitman beskrev fenomenet första gången 1953.
Under REM-sömnen händer det här i kroppen:
- Hjärnan är aktiv, med ett mönster som liknar vakenhet.
- Musklerna i armar och ben är tillfälligt förlamade, vilket hindrar dig från att röra dig efter drömmen.
- Andningen och ögonen fungerar som vanligt, men andning och puls kan bli mer oregelbundna än i de andra stadierna.
REM-sömnen skiljer sig alltså tydligt från djupsömnen, där hjärnan arbetar med långsamma vågor och kroppen är som lugnast.
När på natten kommer REM-sömnen?
Den första REM-perioden kommer ungefär 90 minuter efter att du har somnat och varar ofta bara några minuter. För varje sömncykel blir REM-perioderna längre, och mot morgonen kan de vara upp mot en timme.
Det betyder att du förlorar mest REM-sömn när du väcks tidigt. Om väckarklockan ringer en timme före din vanliga tid försvinner en stor del av nattens längsta REM-period. Hur stadierna avlöser varandra under natten visar vi i sömnstadier och sömncykler.
Varför behöver vi REM-sömn?
Forskarna vet ännu inte exakt vad REM-sömnen är till för, men den verkar vara viktig för känslor och minne. Två saker är bäst underbyggda.
- Känslor bearbetas. Enligt 1177 är REM-sömnen särskilt viktig för att du ska må bra känslomässigt. En forskningsgenomgång beskriver hur hjärnan under REM-sömnen bearbetar dagens känslomässiga upplevelser, så att du reagerar lugnare på dem nästa dag (Walker och van der Helm 2009). Det är en hypotes, inte ett säkert samband.
- Minnen stabiliseras. Djupsömnen flyttar nya minnen till långtidsminnet, och den efterföljande REM-sömnen verkar göra dem stabilare (Rasch och Born 2013).
Spädbarn har mycket mer REM-sömn än vuxna, vilket tyder på att stadiet har betydelse för hjärnans utveckling. Efter 60 års ålder minskar REM-sömnen något.
Varför drömmer vi?
Ingen vet säkert varför vi drömmer. Det finns flera teorier, till exempel att drömmar hjälper hjärnan att bearbeta känslor och minnen, men ingen av dem är bevisad.
Det vi vet är att du drömmer både i REM-sömnen och i de andra stadierna. Drömmar i REM-sömnen är oftare långa, berättande och känslomässiga. Drömmar i NREM-sömnen är kortare och mer tankelika. En studie med högupplöst EEG visade att samma område i bakre delen av hjärnan var aktivt när personer drömde, oavsett sömnstadium (Siclari m.fl. 2017).
De flesta drömmar glöms bort. Du minns oftast en dröm bara om du vaknar under eller strax efter den. Den som säger att den aldrig drömmer har alltså troligen glömt sina drömmar.
Varför får man mardrömmar?
Mardrömmar kan hänga ihop med en särskild händelse, men de kan också komma utan någon tydlig orsak. Enligt 1177 kan de öka under perioder av stress och orsakas av vissa läkemedel.
Mardrömmar kan göra att du sover sämre och drar dig för att somna, av oro för att vakna av en ny mardröm. Om mardrömmarna kommer ofta och påverkar din sömn kan du kontakta en vårdcentral.
Mardrömmar och nattskräck hos barn
Det är vanligt att barn drömmer mardrömmar i perioder, till exempel när de lär sig nya saker eller har feber. Nattskräck är något annat och ovanligare.
| Mardröm | Nattskräck | |
|---|---|---|
| Sömnstadium | REM-sömn | Djupsömn |
| När på natten | Oftast senare på natten | Kan börja redan en timme efter insomningen |
| Vad som händer | Barnet vaknar rädd och kommer ofta ihåg drömmen | Barnet skriker och visar intensiv rädsla i 1–20 minuter |
Ett barn med mardröm behöver oftast tröst och att få höra att det var en dröm. Nattskräck är inte farligt och går över när barnet vaknar eller somnar om lugnt, enligt 1177.
Vad är sömnparalys?
Sömnparalys betyder att du vaknar men inte kan röra dig en kort stund. Det händer när REM-sömnens muskelförlamning håller i sig en stund efter att du har vaknat, eller börjar innan du har somnat.
Många upplever det som obehagligt. Enligt en sammanställning av 35 studier har 7,6 procent av befolkningen haft sömnparalys minst en gång, och bland studenter är andelen 28 procent (Sharpless och Barber 2011).
Enstaka episoder är ofarliga. Om du ofta har sömnparalys och dessutom somnar ofrivilligt på dagen kan det vara ett tecken på narkolepsi, och då bör du kontakta vården.
Kan man styra sina drömmar?
En del kan det. En klardröm är en dröm där du är medveten om att du drömmer, och ibland kan du då påverka vad som händer.
Ungefär 55 procent har haft minst en klardröm, och 23 procent har klardrömmar minst en gång i månaden, enligt en sammanställning av 50 års forskning (Saunders m.fl. 2016).
Vad påverkar REM-sömnen?
REM-sömnen påverkas främst av hur länge du sover och av vad du dricker på kvällen. Två saker minskar den tydligt:
- Korta nätter. Eftersom de längsta REM-perioderna kommer sist förlorar du mest REM-sömn när du går upp tidigt.
- Alkohol. Alkohol fördröjer den första REM-perioden, och vid måttliga och stora mängder minskar REM-sömnen under natten (Ebrahim m.fl. 2013).
Att röra sig mycket i sömnen och agera ut sina drömmar är inte normalt, eftersom musklerna ska vara avstängda under REM-sömnen. Händer det ofta, till exempel att du slår eller sparkar i sömnen, bör du kontakta en vårdcentral.
Vanliga frågor om REM-sömn
Hur mycket REM-sömn behöver man?
Det finns inget exakt mål. Den som sover tillräckligt länge får oftast tillräckligt med REM-sömn, eftersom de längsta perioderna kommer i slutet av natten. Hur många timmar du behöver beror på åldern, se hur mycket sömn man behöver.
Är det farligt att inte drömma?
Nej. Alla drömmer, men de flesta drömmar glöms bort. Du minns oftast bara drömmar som du vaknar under eller strax efter.
Är REM-sömn samma sak som djupsömn?
Nej. I djupsömnen är hjärnan lugn och det är svårt att väcka dig. I REM-sömnen är hjärnan nästan lika aktiv som i vaket tillstånd, och det är då de flesta livliga drömmar uppstår.
Varför vaknar jag ofta mitt i en dröm?
Mot morgonen är REM-sömnen som längst och sömnen som lättast. Därför vaknar du oftare mitt i en dröm under de sista timmarna, särskilt när väckarklockan ringer.
Källor
- 1177 Vårdguiden: Sömnen är viktig för hälsan
- 1177 Vårdguiden: Sömnsvårigheter
- 1177 Vårdguiden: Sömnbesvär hos barn
- 1177 Vårdguiden: Narkolepsi
- Aserinsky och Kleitman (1953): Regularly occurring periods of eye motility, and concomitant phenomena, during sleep, Science 118
- Walker och van der Helm (2009): Overnight therapy? The role of sleep in emotional brain processing, Psychological Bulletin 135(5)
- Rasch och Born (2013): About sleep’s role in memory, Physiological Reviews 93(2)
- Siclari m.fl. (2017): The neural correlates of dreaming, Nature Neuroscience 20(6)
- Sharpless och Barber (2011): Lifetime prevalence rates of sleep paralysis: a systematic review, Sleep Medicine Reviews 15(5)
- Saunders m.fl. (2016): Lucid dreaming incidence: a quality effects meta-analysis of 50 years of research, Consciousness and Cognition 43
- Ebrahim m.fl. (2013): Alcohol and sleep I: effects on normal sleep, Alcoholism: Clinical and Experimental Research 37(4)


